Coronaviruset 4th of July-firandet
President Donald Trump och hustrun Melania vid Mount Rushmore i samband med årets nationaldagsfirande Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA firar med rannsakan och strid om monument

Årets nationaldagsfirande i USA är ovanligt på mer än ett sätt, konstaterar sajten Axios. Förutom restriktionerna till följd av coronaviruset så är det ett USA som efter att George Floyd dödades vid ett polisingripande gått in i en period av personlig och nationell självrannsakan – något som bland annat visat sig i att statyer av framförallt vita män som ansetts som viktiga historiska figurer blivit omstridda, skriver sajten.

Politicos Ted Widmer skriver i en essä att det finns ett monument som kanske tydligare än något annat hamnar i blickpunkten: Det stora Lincolnmonumentet i Washington DC. Förra året använde president Donald Trump det som bakgrund när han hyllade USA på nationaldagen. I år har både konservativa och liberaler upprörts av händelser kopplade till monumentet. Helgerån? frågar sig Widmer. Inte alls, menar han. I själva verket är det precis vad monumentet är till för.

Nyhetsbyrån Bloomberg å sin sida uppmärksammar USA:s demografi på nationaldagen. Det senaste decenniet har befolkningstillväxten i landet helt och hållet drivits av minoriteter, enligt nya uppskattningar från United States Census Bureau. De nya siffrorna understryker att USA blir allt mer diversifierat, och mycket tyder på att trenden kommer att hålla i sig, konstaterar nyhetsbyrån.

Igår 16:16
Fjärde juli i Washington DC förra året. Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump vill se fyrverkerier under firandet – får kritik

Medan många delstater stänger ner verksamheter igen har Donald Trump talat sig varm för fest och fyrverkerier vid lördagens nationaldagsfirande i Washington DC, skriver ABC News. Detta har borgmästare Muriel Bowser opponerat sig mot på grund av smittorisken.

Själv flyger presidenten till Mount Rushmore där varken social distansering eller ansiktsmasker kommer att krävas – även det ett kritiserat beslut, rapporterar CNN.

3 jul
Läs mer om Coronaviruset
Oceanix City – den flytande staden med 10 000 invånare OCEANIX/BIG-Bjarke Ingels Group
Passion: Framtidens städer

Den flytande staden – en realistisk vision?

Klimatförändringarna innebär en stor oro för att många av världens stora städer delvis kan hamna under vatten i framtiden. Samtidigt börjar det i många stadskärnor ta slut på platser att bygga nya bostäder på. Nu har FN via sitt organ UN-Habitat – som forskar kring bland annat hållbar stadsutveckling – därför gått in och stöttat ett projekt där man tittar närmare på möjligheten att skapa flytande städer, skriver BBC.

Projektet drivs av bolaget Oceanix, MIT-universitetet i Boston och forskningssällskapet The Explorers Club. Tillsammans har man tagit fram ett exempel på en stad kallad Oceanix City som är baserad på en grupp med hexagonala plattformar som tillsammans hyser 10 000 invånare.

– Det finns redan tusentals hus av det här slaget i Nederländerna och på andra håll i världen. Nu är det bara en fråga om att skala upp det och skapa integrerade system och samhällen, säger Mach Collins Chen som är vd för Oceanix till BBC.

Han menar att planerna är fullt realistiska och att det största hindret är mentalt.

– Termen ”flytande stad” gör människor nervösa, säger Chen, och påpekar att många upplever det som obehagligt med något som skulle kunna flyta iväg.

Flytande städer kräver förstås mängder av annorlunda lösningar. Oceanix City har till exempel inte någon traditionell sophantering med sopbilar. Istället används pneumatiska tuber som skickar avfallet till en sorteringsstation där det avgörs vad som kan återanvändas. En annan intressant lösning är burar monterade i vattnet under plattformarna som fångar in musslor och alger som kan användas som mat. Alla byggnader föreslås även vara producerade i hållbara material som bambu och timmer, skriver Business Insider i en artikel om projektet.

3 maj
Shutterstock
Passion: Framtidens städer

Vertikala växthus kan förse våra städer med mat

I och med urbaniseringen så kommer det i framtiden att bli svårt att förse världens städer med mat. Runt fyra procent av jordens yta är odlingsbar, men används redan idag för att producera 93 procent av all mat. En potentiell lösning på problemet skulle kunna vara växthöghus mitt i städerna, skriver The Guardian i en längre artikel om saken.

Att odla på höjden kan tiodubbla antalet grödor som man kan få fram på den markyta som ett växthöghus tar i anspråk. Dessutom innebär ett centralt läge att man inte behöver transportera grödorna särskilt långt, något som gör processen med att tillhandahålla mat i städerna både billig och miljövänlig. Det svensk-amerikanska innovationsföretaget Plantagon jobbade tidigare med just det här konceptet, och ett första svenskt växthöghus planerades i Linköping innan bolaget gick i konkurs 2019. Men på andra håll i världen – bland annat i Singapore, München, London och Chicago testas växthöghus redan för fullt.

En annan variant på samma tema är att odla i underjordiska växthus, men det kräver stora mängder elektricitet för belysningen, vilket än så länge har gjort att konceptet inte fått samma genomslag.

Den Londonbaserade arkitekten och författaren Carolyn Steel menar att det framför allt är grönsaker snarare än spannmålsprodukter som tjänar på att närodlas i anläggningar i städerna. Detta då grönsaker är ungefär 200 gånger så värdefulla per kilo som spannmål.

– Varför odla spannmål i staden när den kan odlas tre mil bort och sedan ligga i en butik i tre år. Butiker som säljer spannmålsprodukter är ju en av grundanledningarna till att städer ens finns, konstaterar hon i The Guardian.

2 maj
Övervakningsutrustning för städer är en marknad som frodas just nu.  Shutterstock
Passion: Framtidens städer

Storebror ser dig – vardag i morgondagens metropoler

Terrordåd och spridningen av sjukdomar är några av de företeelser som har gjort världen till en annorlunda plats än vad den var för bara ett par decennier sedan. Att det här har börjat märkas i form av en ökad övervakning på många håll, inte minst i världens storstäder, har sannolikt inte undgått någon vid det här laget. Och mycket pekar just nu på att olika former av övervakningssystem är något som allt fler storstadsbor kommer att få vänja sig vid.

Sajten Smart Cities World konstaterar i en artikel från januari i år att den globala marknaden för övervakningsutrustning för stadsmiljöer var värd motsvarande 65 miljarder kronor år 2018, en siffra som beräknas växa lavinartat till 195 miljarder kronor år 2023. Ökningen är betydligt högre just i den här specifika delen av segmentet än om man tittar på marknaden för övervakningsutrustning rent generellt.

Det handlar till stor del om fast videoövervakning med så kallade CCTV-system, men mobila lösningar som kroppskameror och sensorer som till exempel kan fånga upp ljudet av skottlossningar växer också snabbt, då städer runt om i världen i allt högre utsträckning utrustar sina polismyndigheter med sådan teknologi. Det framgår av en rapport från analysfirman Berg Insight.

Den största marknaden för den här typen av utrustning är i dag Asien, och kinesiska städer dominerar även just nu när det handlar om övervakning av allmänheten. Men en lista över världens mest övervakade städer som tagits fram av Comparitech visar att såväl London som Atlanta nu har tagit sig in på topp tio.

1 maj
Läs mer om Passion: Framtidens städer
Coronaviruset Globala spridningen
En kvinna i Gauhati, Indien, testas för covid-19. Indien beskrivs som ett av länderna med störst ökning av nya fall. Anupam Nath / TT NYHETSBYRÅN
Coronaviruset Globala spridningen

WHO: Största ökningen av nya bekräftade virusfall

Det senaste dygnet har drygt 212 000 nya fall av covid-19 rapporterats i världen. Det är den hittills största ökningen på ett dygn enligt Världshälsoorganisationen (WHO), rapporterar Reuters.

Den tidigare högsta dyngssiffran låg på 189 000 fall och är från den 28 juni. USA, Brasilien och Indien står för de största ökningarna.

Under de senaste sex veckorna har antalet bekräftade fall i världen dubblerats, och den senaste veckan har över en miljon fall registrerats. Totalt har mer än 11 miljoner människor insjuknat i covid-19 enligt Johns Hopkins-universitetets sammanställningar, skriver TT.

Igår 19:05
Trump-volontärer/Cristo Redantor i Rio de Janeiro/Försäljning av ansiktsmasker i Indien AP/TT
undefined

Över 11 miljoner bekräftade smittofall runtom i världen

Antalet personer som smittats av coronaviruset har nu passerat 11 miljoner, visar en sammanställning från Reuters.

Europa har fortfarande högst andel smitta, men antalet nya fall ökar snabbt på andra håll. Latinamerika står för totalt 25 procent av de globala fallen. Värst drabbat är Brasilien, där 1,5 miljoner människor nu har konstaterats vara smittade.

I Asien, som står för 12 procent av smittofallen, har Indien blivit det nya epicentret med 625 000 registrerade fall.

I USA har nära 129 000 personer dött till följd av coronaviruset, vilket innebär att man står för en knapp fjärdedel av de totalt omkring 520 000 dödsfallen världen över.

Igår 05:53
Läs mer om Coronaviruset
Coronaviruset Jakten på botemedel
Arkivbild:  GEORGE FREY / TT NYHETSBYRÅN
Coronaviruset Jakten på botemedel

WHO stoppar tester av uppmärksammat läkemedel

Världshälsoorganisationen WHO slutar med sina kliniska prövningar av läkemedlen hydroxyklorokin och lopinavir/ritonavir som behandling mot covid-19, rapporterar Reuters.

De båda läkemedlen, som ursprungligen är framtagna mot malaria respektive HIV ”ger ingen eller liten minskad dödlighet hos inskrivna covid-19-patienter”, heter det i ett uttalande.

Hydroxyklorokin fick mycket uppmärksamhet när USA:s president Donald Trump sade att han tog läkemedlet i förebyggande syfte.

Igår 19:48
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare: Ångest kan ligga bakom långvariga symtom

En del av dem som insjuknat i covid-19 upplever att de har symtom under flera månader. Nu arbetar forskare med att ta reda på varför, rapporterar DN.

I vissa fall skulle förklaringen kunna handla om att immunsystemet reagerar aggressivt på viruset, tror forskarna. Andra gånger kan det bero på bakomliggande sjukdomar som aktiverats som en följdverkning av viruset.

Men symtomen skulle även kunna bottna i psykologiska faktorer, enligt Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet i Solna. Han menar att det finns personer vars symtom överlappar med de som återfinns hos patienter med ångestrelaterade sjukdomar.

Igår 10:31
En äldre kvinna mäter kroppstemperaturen på en marknad i Bukarest, Rumänien. Vadim Ghirda / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Antikroppar kan avta efter bara två till tre månader

Personer med mild eller asymtomatisk covid-19 kan börja förlora sina antikroppar redan efter två månader, enligt en kinesisk studie som härom veckan publicerades i vetenskapstidskriften Nature.

Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin, säger till SVT Nyheter att rönen inte är oväntade. Sannolikt finns det en relativt stor grupp som infekterats utan att utveckla svårare sjukdom, enligt honom.

– Det är troligt att många av dessa inte kommer att utveckla påtagliga antikroppssvar i blod, eller så kommer de att utveckla antikroppssvar som blir mer kortlivade.

Igår 07:30
Läs mer om Coronaviruset